Drömmar kan slå in…

Publicerat den oktober 21, 2019 av monahoshogsasgard

…stod det på mitt födelsedagskort från maken när jag fyllde 40. Jag hade i åratal pratat om att vandra genom lavendelfälten i Provence så nu tyckte maken att det var dags att sluta prata om det och istället åka dit. Jag grät glädjetårar över att få uppfylla den drömmen. Förutom att det var en helt fantastisk resa så lärde jag mig något väldigt viktigt om livet – att drömmar verkligen kan slå in när man skapar fina relationer med bra människor som stöttar ens drömmar, galna infall och tokiga upptåg. Något annat som livet också har lärt mig sedan dess är att lita på magkänslan.

Det gjorde jag verkligen när vi skulle sälja vår gård. Vi anlitade förvisso en mäklare för försäljningen men jag var delaktig i hela processen. När jag träffade Lisa-Linnea och Mattias på visningen och de var seriöst intresserade var det så självklart att de skulle få köpa vår gård, trots att de i slutändan faktiskt inte la högsta budet. Vi hade lagt ned väldigt mycket jobb på att bygga upp gården under fyra, periodvis ganska slitsamma, år och ville att den skulle förvaltas på ett bra sätt av människor som både kunde uppskatta den möda vi lagt ned och som skulle kunna vidareutveckla den på ett fint sätt. Nästan två månader före tillträdet fick de flytta in i bostadshuset och vi flyttade ut i gästhuset för att underlätta för dem när Lisa-Linnea skulle börja jobba. För 2½ vecka sedan skedde den officiella överlåtelsen och vi är så glada att lämna över gården till de nya ägarna.

Jag som skriver heter Mona och jag gästbloggar här på Högsås Gård. Jag kommer att skriva om vårt minihus på hjul som Mattias bygger åt oss. Så åter till drömmarna – jag har en tid drömt om att flytta till ett minihus på hjul. Helst hade jag velat bygga det själv men jag har varken kunskaperna som krävs eller en kropp som tillåter det så jag är glad att Mattias vill hjälpa oss med det. Under tiden har vi förmånen att få bo i gårdens gästhus och se hur Lisa-Linneas och Mattias har börjat uppfylla sina drömmar om en gård på landet i en fantastisk miljö. De arbetar med en imponerande frenesi och har många roliga idéer om hur gården ska utvecklas. Vi önskar dem allt gott och alla lycka på denna fina plats på jorden. De kommer att få denna gård att blomstra ännu mer och det gör mig glad.

Varför hus på hjul?

Anledningarna till att man vill ha ett hus på kan ju variera. För oss är dessa några av de faktorer som är viktiga:

Jag tilltalas av tanken på att bo litet. Efter fyra år i ett hus som är alldeles för stort för två vuxna, en hund och två katter med energislukande uppvärmning känns en downsizing som ett mycket tilltalande alternativ. Innan vi köpte gården bodde vi halvårsvis i en kolonistuga på cirka 24 kvm så jag vet att det är ett trevligt sätt att bo. Med ett litet hus känns det som om man kommer närmare naturen.
Jag älskar att designa, mest trädgårdar eftersom jag är trädgårdsdesigner, men även hus. Att få designa vårt eget hus med våra egna lösningar som passar just oss var en stark drivkraft.
Att få bo i ett hus byggt med naturliga material, utan onödiga plaster och lim var en annan faktor.
Sedan är det faktiskt en rent praktisk aspekt på det hela – vi har inget nytt boende på gång. Vi vet att vi vill flytta till Norrland, någonstans längs Höga Kusten men vi vet inte var. Vi vill bo på landet och ha odlingar och djurhållning tillsammans med andra människor i en bygemenskap. Vi vill hitta fina människor att samarbeta med och sedan hitta platsen där vi vill bo. Med ett hus på hjul är vi flexibla och kan först komma till en preliminär plats för att ta oss tid att lära känna våra framtida samarbetspartners som vi kan ha odlingar och djurhållning med. Därefter kan vi landa på en mer permanent plats.
Någon gång i framtiden kanske vi vill bo lite större och då har vi skaffat oss en massa erfarenheter och kunskaper om husbyggande i liten skala som kommer att spara oss dyra misstag i större skala. Vi tänker oss att minihuset på hjul kanske en dag kommer att lyftas av underredet och ställas på en fast grund och byggas ut till en lite större bostad.

Miljövänligt byggande

Parallellt med att vi låter bygga vårt hus på hjul går jag en kurs på Dalarna Högskola som heter Bärkraftigt byggande och boende. Min ambition är att minihuset ska byggas i så miljövänliga material som möjligt, inom rimliga ekonomiska gränser och i den mån det alls går att få tag i. Vi är beredda att betala mer för att det ska vara miljövänligt men har redan upptäckt att ibland finns det vi skulle vilja använda inte på byggmarknaden och personalen ser ut som levande frågetecken när jag frågar om limmet i produkten innehåller fromaldehyd.

Då står vi inför knepiga ställningstaganden – ska vi specialbeställa det som är mer miljövänligt med den extra transporten som det innebär och dessutom stå med mer material än vi behöver eftersom vi behöver köpa en hel pall/förpackning eller ska vi köpa det som finns på lager? Hur man än vänder sig har man rumpan bak… Det innebär att vi ibland väljer ett alternativ där själva produkten innebär större miljöpåverkan men där vi tänker att minskade transporter och att inte få en massa material över också är miljövinster.

Ibland känns det frustrerande att inte kunna välja det bästa eller att ibland av konstruktionsskäl behöva produkter som vi helst hade avstått ifrån. Här försöker jag tänka att ”ingen är perfekt men den som försöker ligger i alla fall långt före den som inte ens har börjat fundera i dessa banor”. Så jag försöker så gott jag kan och lär mig hela tiden mer och mer.

Kravspecifikation

På kursen Bärkraftigt byggande och boende fick vi i uppgift att göra en kravspecifikation för den byggnad vi planerar. Här är min. Den kommer säkert att ändras och kompletteras vad det lider men den är ett viktigt grunddokument för att börja tankeprocessen. Den utgår ifrån att vi hade en tanke på att flytta till en ekoby utanför Söderhamn men nu har vi bestämt oss för att flytta längre norrut, till Höga Kusten, för att bo närmare mina föräldrar. Då vi inte vet exakt var använder jag ekobyn i Söderhamn som exempel i min kravspecifikation för att ha en verklig plats att relatera till.

Ritprocessen

Att designa ett hus, oavsett litet eller stort, kräver mycket eftertanke och experimenterande. Jag ritar i programmet SketchUp, samma som jag använder när jag designar trädgårdar. Det gör det möjligt att visa 3D-vyer och ger en mer realistisk uppfattning om hur det kommer att bli i verkligheten. Jag har säkert ritat ett hundratal olika versioner och har nu landat i en design som ser ut såhär: